try harder
Idag kom My och jag fram till att vi bara träffats sju gånger liksom officiellt. Och ändå räknar jag tjejen som en av mina absolut bästa vänner. Sen pratade vi om hur vrickad men fin vår relation är. Istället för att först lära känna varandra lite ytligt, och sen komma djupare och djupare är det tvärt om med oss. Första gången vi träffades bara vi två, gick vi djupt in. Nu vet vi att vi måste arbeta oss utåt också för att få vår vänskap fulländad. Vi behöver en större dos av de galna My och Flora för att det ska bli den ultimata vänskapen.
På bilden kan man se utplock från min dag. Baskern (som jag fått av världens finaste Hanna) hängde med på knoppen hela dagen och ett det första av alla kärleksbreven jag fick på lågstadiet av min största kärlek jag någonsin haft (det är faktiskt sant, vi var dökära) har varit ett vilt samtalsämne. Tack vare att My träffade författaren till brevet häromdagen och fick höra att han fortfarande pratar om mig.
Sen så har vi det svarta, förvirrade, kluddiga hjärtat. Sånt som alltid är svårt att talas om men som behövs. Kanske är det Mys hjärta, eller mitt. Kanske är det hur våra hjärtan ser ut tillsammans. Förvirrade men ihoptrasslade på ett bra sätt.
Flora, jag älskar dig :')
så himla fint.
älskar brevet! ibland undrar man om man någonsin kommer att bli så kär som i lågstadiet, det var lixom bara bra.
lågstadiekärlek kan vara det finaste i världen :* puss!
haha nej gu så sött brev!
Brevet är ju det sötaste jag sett! åh! Och kärlek kan vara trassligt ibland, bra men trassligt!
I love you blog and All your Pictures !!
fint med rosa :)
guuud så sött! ♥
kram!
åh vilket sött brev. man smälter. kram på dej, finaste flora.
wow. från och med nu ska jag börja läsa din blogg. SJUKT BRA!!! :)
o, det är nog det sötaste kärleksbrev jag sett!
jag hade också några kärlekar på yngre dagar. då var allt mycket enklare. en var en fin kille vid namn tim. han var två år yngre, men åldern spelade väl aldrig någon roll. vi gav varandra något spelkort som var populärt då, sen blev vi tillsammans. har en bild på oss där vi sitter med armarna runt varandra, och läraren har skrivit: "några kände av kärleken". det var fint. och jag fick en kram av honom för en vecka sen. han var fortfarande lika söt!
hih, kram till fina flora.
alla dessa gamla brev blir aldrig för gamla för att beundras. värdefulla små saker.
det är fint.
sötnosar är ni båda två!!
"Idag kom My och jag fram till att vi bara träffats sju gånger liksom officiellt. Och ändå räknar jag tjejen som en av mina absolut bästa vänner."
oj ..?
anonym: ja det var ju det som var det sjuka! vi känner varandra utan och innan efter sju gånger!
flora du kanske inte fattade vem den anonyma var..?
Knassigt värre! Men gulligt! ;)
ååh vad gulligt. ha en bra fredag. puss<3
vad söt du är!
åhååå, vilket gulligt brev!
dina texter är helt undebara
haha från sebastian ? ;D
<3
anonym: jo jag vet vem du är, det är klart att jag förstår det. men du vet att du alltid kommer komma i första hand för mig. alltid.
