Bussbekymmer Del 7

Väl valda ord? jo men visst.
Han blev helt stum av hennes skönhet. De hundratals fräknarna på hennes näsa, den lilla rosa munnen, de gröna ögonen och födelsemärket under hennes högra öga som han tyckte så mycket om.
Han vet inte vad han ska säga och anstränger sig för att inte darra på rösten.
"Ehm.." är det enda han får fram och det låter mer som en hostning än något annat. Hon tittar frågande på honom. "Jo alltså.. det är lugnt." säger han och stirrar ned i golvet. Det känns som att ordet FEG står stämplat i hans panna.
Hur kunde han vara så dum i huvudet? Hon stod ju här och pratade med honom och så var det enda han fick fram helt IQbefriade ord!
"jaha.. men vad bra då." svarar hon och vrider på sig. "vi ses." säger hon snabbt och sen går hon och sätter sig på sin plats igen. Fyra säten framför hans.
Pojken dunkar sitt huvud i sätet framför, men när det inte gör tillräckligt ont dunkar han det mot fönstret. Fanjävlaskithelvete.

Han är så arg på henne för att hon orsakar honom så mycket smärta. Fast mest är han arg på sig själv. Hela hans kropp skriker efter henne medan hans hjärna protesterar och vägra sända några tala-smart-signaler. Han vill radera ut henne från hans minne. Trycka på Delete, och sen skulle hon vara borta för alltid. Eller ville han det?

Han lyssnar på regnet som smattrar runt busstaket. När ska första snön komma?
Men framför allt, ska han behöva se den första snön falla ensam?

födelsedagsbarnet



Världens finaste mysigaste gulligaste underbaraste vackraste Anna fyller 15 år idag!
Grattis till dig hjärtat. Du är fantastisk!

Första advent



Imorse väckte pappa mig och jag tänkte "Vad sjutton, det är ju helg! Kan jag inte få sova ut?" Men sen kom jag på att det är ju förtusan första advent! Så jag svepte in mig i min morgonrock och sprang ned till köket där det var dukat med lussebullar, pepparkakor, en massa tända ljus och sånt där fint.
NU ÄR DET JUL VÄNNER!

you you you


Idag har jag varit med historiens bästa Emmy. Vi fikade och sprang sedan runt bland julruschen och tittade i butiker.
NK:s julskyltning var till stor besvikelse. Gräslig! Men annars är Stockholm så fint julpyntat med ljusslingor och sånt fint överallt. På fiket träffade jag även världens gulligaste Jakob som tydligen jobbade där! Grymt kul att träffa honom igen.
Senare mötte jag och Emmy även upp hennes kusin Karin. Trevligt trevligt.
Emmypemmylemmyslemmy. Jag kommer sakna dig så hemskt mycket!

Annars ikväll har jag ätit middag med en liten del av släkten och om en halvtimme är det första advent! Wow.
Ps. Sorry för egochocken på headern. Stå ut! (Update: har tonat ner den lite nu.. hehe..)

Bussbekymmer Del 6

När hon vaknade den här morgonen fasade hon för att gå till bussen. Hon hade gått runt och dragit hemma hela morgonen trots att bussen skulle gå om ett par minuter. Hon skämdes så för gårdagen.
Kanske överdrev hon bara.
Varför dessa skuldkänslor, vad var han för henne egentligen? Ingenting, försökte hon intala sig själv.

Bussen kom körande runt kurvan och hon viftar med sin reflex för att busschauffören skulle se henne i vintermörkret. Hela hon darrar av nervositet för att se honom när hon kliver på. Med försiktiga steg går hon bakåt i bussen.
Nu ser hon hans bruna vindrufsiga hår sticka upp bakom ett säte och osäkerheten sprider sig som en bedövningsspruta i hela hennes kropp.
Flickan ökar takten på sina steg och sätter sig på sitt säte, fyra rader framför honom. Hon kan varken sitta still eller tänka klart. Blicken flackar och hon börjar bita på sina naglar.
Hon känner hans blick genom de fyra stolsryggarna. Åtminstone tror hon det, och hon börjar vrida och vända på sig.
Nej, det här går inte.
Hon kan inte bara sitta där.

Hon reser sig snabbt upp och går med stadigare steg mot honom. Sen står hon där, nästan orörlig och stirrar på honom.
Han tittar tillbaka, men stirrar snabbt ned i golvet när osäkerheten tar över.
Hon harklar sig.
"Du.." säger hon och försöker fånga hans blick igen. "Jag är ledsen för hur jag behandlade dig igår. Jag vet att vi inte känner varandra eller något, men jag kände att jag verkligen behövde be om ursäkt. Jag var så arg på världen och så gick det ut över dig."
Pojken stirrar ut i mörkret genom fönstret, men vänder sedan huvudet mot henne och öppnar munnen för att forma sina väl valda ord.

hurra hurra hurra!


Alla foton är tagna av mig förutom den på mig, såklart.

Här är min fina Hanna som fyller 15 idag.
En solig vårdag i mitten av maj träffades vi för första gången. Tidigare hade vi bara pratat lite via bloggarna men när hon skulle praoa på Stadsmissionen bestämde vi att jag skulle komma förbi och säga hej. Och det gjorde jag! Tillsammans med Esmeralda fikade vi och sedan följde jag med Hanna hem till henne på Lidingö (Den nedersta bilden till höger). Visste ni att det var i hennes pool dem spelade in cornflakes-i-poolen-scenen i Lilla Jönssonligan?
Mot kvällen for vi till Veckorevyns Topshopkväll.

Sedan dess har vi spenderat en hel del timmar tillsammans. Hanna och jag.
Och sen är vi tillbaka på Stadsmissionen där hon har praoat de två senaste veckorna. Jag kom dit och grattade henne (nedersta bilden till vänster) med en brownie.

Imorgon åker min flicka till London. Den lyckosten!
(kika in i hennes blogg och säg grattis, vettja!)

Bussbekymmer Del 5

Klumpen i halsen gjorde det nästintill omöjligt för honom att andas och det snurrade i hans huvud. Han hade vågat säga hej, efter en natt fylld av laddande och mod.
Men hon hade inte hejat tillbaka. Nej, hon hade fräst åt honom och gått därifrån med ilskna steg. Hon hade avvisat honom som om han vore en mygga som surrade irriterande runt henne när hon försökte sova.

Det gjorde ondare än någonsin i bröstet och han ville bara sjunka genom golvet på bussen, genom asfalten och till jordens kärna. Hon tyckte att han var en idiot. Då var det till och med bättre att hon inte tyckte något alls om honom, att hon inte visste att han existerade.
Vad hade han gjort för fel? Varför blev hon så arg? Frågorna vimlade i hans huvud. Han kände sig så fel.
Han ville bara skrika ut sin förtvivlan men bet ihop för att inte börja gråta. Han ville inte vara en tönt, han ville inte vara en förlorare som började gråta för allting. Han var inte sån.
Men vem var han egentligen?
Han visste att han var en vanlig svensk tånårspojke med en vanlig familj och bodde i en vanlig villa.
"Men jag är inte vanlig." tänke han. "jag är inte särskilt speciell, men jag är inte vanlig." han försökte övertyga sig själv.
"Inte ens jag själv vet vem jag är." tänkte han och reste sig från sätet och gick av bussen. Hon var bakom honom, det visste han. Men han höll en snabb takt så att han slapp vara nära henne. Så att hon slapp se hur ledsen och besviken han var. Så att hon slapp se vilken mes hon åkte samma buss som varje morgon.


motljus


en ny och en gammal bild.

Bussbekymmer Del 4

Hon hade sovit dåligt den här natten efter att ha bråkat med sin mamma kvällen innan. Imorse bröt helvetet ut igen och flickan skakar av ilska när hon går med tunga och bestämda steg till busshållsplatsen. Hur kunde hennes mamma vara så provocerande, störande men framförallt så överbevakande hela tiden? 
Inte nog med detta - bussen är försenad i sju minuter och som vanligt har hon klätt på sig på tok för kalla kläder för Sveriges klimat på vintern. Allt runtomkring irriterar henne. Den flämtande gatulyktan, hennes blöta tygskor, den vingliga bänken hon sitter på och regnet som duggar. När ska egentligen den första snön komma?

När bussen äntligen kommer, svänger den in på busshållsplatsen genom en vattenpöl och vattnet stänker upp på flickans nytvättade jacka. Hon fräser till, kliver på bussen och ger busschauffören en ilsken blick och klampar genom bussen för att slutligen nå fram till sin plats. 
Men vem sitter på hennes plats om inte han? På hennes plats! Hon ser honom öppna munnen och forma läpparna till ett "He.." men hon hinner före och fräser åt honom samtidigt som hon ger honom en ursinnig blick och klampar fram i bussen igen och sätter sig ned. Hon skakar av ilska. Världen tycker inte om henne idag, men hon tycker inte om den heller.
Minuterna fram till skolan är de längsta i hennes liv någonsin. Hon skäms över hennes beteende mot honom och vill bara där ifrån. 

Hon ser ned på sina blöta skor och det ursinniga skakandet blir till ett lågt hulkande. En salt tår av ensamhet och ilska rullar ned för hennes kind. 
"När ska jag bli hel?" är hennes sista tanke innan bussen stannar utanför den dystra skolbyggnaden.

how I found you


I eftermiddag.

My du är så jävla bra tack för att du finns.

Tänkte bara säga hej..



Måste kila nu, ska in till stan och fika med mysan!

when I lost my mind


Är man ensam hemma så är man. Detta har jag bokstavligen glufsat i mig nyss och det är oslagbart gott kan jag tala om.
Men så har jag ju alltit varit något av en pyttipannaälskare.
Idag var första riktiga dagen på praon. Jag jobbar i frukost/lunch restaurangen och det är überkul! Åtminstone var det det idag, men vi får se hur det blir imorgon. Najsi najsi.

ps. min blogg håller på att förvandlas till en matblogg! sorryborry.

Bussbekymmer Del 3

Han kunde inte slita blicken ifrån henne när hon klev på bussen, fem stationer efter hans. Hennes kinder var rosiga efter den kalla luften och det mörka håret rufsigt.
Aldrig hade han sett henne så vacker.
Hon satt och bet på det som var kvar av hennes naglar samtidigt som hon speglade sig i fönsterrutan. Det var då hon hade sett att han tittade på henne. Det var då han hade blivit nervös och tittat rakt ner på sina fötter. I ena ögonvrån ser han nu att hon har vänt huvudet mot honom. Att hon betraktar honom.
Han vänder blicken mot vägen utanför och ser de vita strecken lägs vägkanten nästan flyta ihop till ett enda på grund av hastigheten bussen kör på motorvägen. Hela han darrar. Av nyfikenhet, längtan och nervositet.
Aldrig förut hade han sett att hennes ögon vilat på honom en stund.
Han småler för sig själv, och hör henne fnissa till när hon ser att han gör det.
Fortfarande vågar han inte titta upp och möta hennes blick, men han är varm i magen efter att ha hört hennes fniss som lät som fågelkvitter en vacker vårdag. Han hoppas att bussen aldrig skulle stanna så att han skulle få längre tid på sig. Så att han skulle våga presentera sig eller säga hej. Men nej, bussen svänger just in på busshållsplatsen vid skolan och båda kliver av. Hon ett fåtal meter framför honom.
"Imorgon", tänker han. "Imorgon kanske jag törs säga hej."

somewhere, somehow




Nyss satt jag i fönstret och åt risgrynsgröt med kanel och socker, drack kanel och kardemummaté (tack Josie för tipset, det är underbart!) och såg på snöflingorna som dalade ner utanför. Nu är snötäcket flera decimeter tjockt här, så att man får snö i kängorna när man pulsar hem.
Jag var bara på praon i 25 minuter. Jag skulle tydligen bara träffa personalen och få en T-shirt. Soft tycker jag. Men imorgon börjar jag klockan åtta.
I eftermiddag ska jag och Freja dansa, och sen ska jag hem till farmor och äta middag som vanligt på måndagar.

ta hand om er, puss.

Tjing tjong

Esmeralda & Jag

Hallå i stugorna.

Idag är det minsann första dagen på min prao, och jag är sådär lite pirrig i magen. Hoppas verkligen att det ska gå finnemang. Jag ska praoa på det japanska spat Yasuragi som ligger här i närheten av mig.
Utanför är det värsta snöstormen, så jag har tvingat hit mamma för att hon ska skjutsa mig. Min snälla mamma.

Hejdå världens bästa läsare!
ps. Tack sötvendela!

man får inte mask i magen om man äter nyfallen snö

Nu ska jag iväg och handla mat och träffa Josefin på samma gång. Ensam hemma i tre dagar. Wihoo!

come break me down



I torsdags var det min och Josefins dag.
Efter skolan gick vi runt i forum ett tag och fingrade på olika fina klädesplagg här och där. När klockan närmade sig sju åkte vi till Sickla för att äta på restaurang. Thaimat i våra hjärtan.
Klockan nio började filmen. Twilight. Som jag sa tidigare är både jag och Josefin besatta av böckerna så vi var så otroligt förväntansfulla. Båda två var rädda för att vi skulle bli besvikna för att filmen inte skulle vara lika bra som boken - så som det nästan alltid är, men vi blev glatt överraskade! Filmen var otrolig. I första scenen när man visade Edward (Robert Pattinsson), suckade alla tjejer i salongen högt  "Åh!". Han är helt otroligt snygg. Herregud vad kär jag blev, och jag tror inte att jag är den enda.
Sen sov jag över hos bästa Josie.

this or that


Och igår hade vi vattenkväll.

Snow



Jag har ungefär 6783748437 bilder att lägga upp från de senaste dagarna men jag har inte haft tillfälle att blogga.
I torsdags gick jag och Josefin på bio och såg Twilight, som var den bästa film på länge, helt klart. Shit vad jag och Josie nördar böckerna, och äntligen kom filmen!
Igår kom Esmeralda och Jaana hit och sov här, och imorse när vi vaknade var allt snötäckt utanför. Hur underbart som helst.
Vet ni? Jag har världens bästa vänner.

Bussbekymmer Del 2

Kylan biter i henne. Flickan har stått och väntat ett bra tag innan bussen svänger in framför henne med en suck och hon kliver på. Äntligen kan hon slappna av efter att ha stått och huttrat i flera minuter. När hon visar busskortet rycker busschauffören till i blicken som menar "ja, tack så mycket", sådär som bara busschaufförer kan. Bussen suckar till igen och kör snart vidare längs den skogskantade vägen.

Hon slår sig ned på ett säte ganska långt bak i bussen, där hon brukar sitta varje morgon påväg till skolan. Lyckligtvis åker inte så många med just den här bussen på morgonen, så för det mesta står den platsen ledig och väntar på henne.
Hon ser ut genom fönstret och suckar djupt medan hon ser det mörka landskapet susa förbi utanför. Än har inte solen gått upp helt, än är det mörkt ute.
Något saknas.
Hon känner sig tom.

Till hennes förvåning märker hon att hon ritat ett skevt hjärta med fingret, i tyget på sätet. Nu klarnar det för henne.
När skulle någon krama hennes hand lite hårdare än vad den tålde? Bara för att visa att den aldrig skulle släppa?

Hon lutar sig mot fönsterrutan och tittar ut i mörkret. Blicken fastnar på en regndroppe som söker sig längs fönsterrutan och slingrar sig nedåt, sakta men säkert. I en rasande fart slingrar sig en annan droppe åt samma håll och hamnar bredvid den första.
"Här sitter jag och är ensam" tänker hon. "Och där är ni" hon lämnar dropparna med blicken och tittar på sin egen spegelbild. " Ni är två små förvirrade regndroppar, men ni har åtminstone varandra." fortsätter hon i tanken.

Plötsligt ser hon en annan spegelbild än sin egen i fönsterrutan. Två bekanta ögon tittar mot henne. Två ögon som tillhör honom.



fortsättning följer.

I can't do this all on my own


AAstumpor, docs, glanstights från weekday, coldplay t-shirt och kofta.


Idag besökte vi ett buddhisttempel med klassen. Det var speciellt.
Nu blir det pluggggggggggggggg. 

tell a story of his pain


En fin bild på Hanna när hon dricker varm choklad med vispgrädde och annan random bild på en bukett blommor.

Jag önskar att jag kunde uppdatera bloggen hela tiden, men jag har så mycket i skolan nu. Imorgon har vi till exempel engelska grammatikprov. Hjälp.
Nu kanske ni undrar vad sjutton inlägget här under handlar om. Och som några av er kanske har sett så heter kategorin novellserie, och det är just vad det är. Så det kommer komma en fortsättning, helt enkelt.
Jag har varit på munspelslektion idag också, svårt men kul!
Ungspannkaka nu.. solskenet i min tillvaro!

Bussbekymmer Del 1



Bussen skakar till om och om igen, och pojken låter sitt huvud dunka mot fönstret i en jämn rytm. Dunk, dunk, dunk. Han tycker om att det gör ont, för då bedövas hans smärta i hjärtat litet. Ögonen är slutna nu.
I hans hjärta finns ett odjur som gnager inifrån. Det krafsar och klöser, river och sliter. Det känns som att strö salt och citron i ett öppet sår.
Pojken vrider på sig, hukar sig och lägger huvudet mellan knäna. Han mår illa av smärtan i hjärtat, och det snurrar i hans huvud. Han ser olika scener framför sig, gång på gång. Hon som ler, hon som koncentrerar sig, hon som skrattar, hon som står i matkön med håret uppsatt i en knut vilket visar hennes ljusa nacke.
Han älskar henne.
Ja, det gör han. Han älskar allt hos henne. Smilgroparna när hon skrattar, den lilla rynkan i pannan när hon är allvarlig och födelsemärket under det högra av hennes gröna ögon.

När ska han synas för henne? När ska han vara mer än ett grått ansikte i mängden?
När ska han våga?

just forget the world



Hanna och jag är en bra kombo. Vi spenderade dagen på söder, i regnrusk och med frusna fingrar och tår. Väl vid fikadags kröp vi ihop i fönsterkarmen på ett nyfunnet café bland mjuka kuddar och tittade ut genom fönstret där snöflingor dalade ned. Vi åt varsin lussebulle och drack varm choklad och pratade om ditt och datt. En bra dag med andra ord.

puss 

if I used to love you baby


Bara jag och min hund på promenad igår liksom. Innan jag var på det där dopet, och innan jag spenderade kvällen med Paulina, Adrian och Tore.
Jag är frustrerad för att det är så omöjligt att få tag på Hanna! Grrrrr.... (vi ska träffas och fota idag, innan solen går ned vid tre!)

Love in the elevator


fuskpäls, kavaj, mössa och halsband, H&M, t-shirt, Acne, jeansaktiga tights, Bik Bok, Rosetten på mössan (ett hårspänne egentligen), gina tricot och mammas gamla väska.
 

Ojoj vilken dag!
Gymnasiemässa först (ont i fötterna efter det kan jag säga!) som har gjort att det klarnar mer i skallen på mig och nu vet jag nog vad och var jag vill gå. Fasen Sarah, det var ju dig jag pratade med på Globala! Det förstod jag senare. Det kom även fram en söt och glad tjej som gav mig mycket uppmuntran och så för bloggen, du anar inte hur glad jag blev! Jag gick runt med ett stort leende på läpparna i hundra år efter det, kan jag säga.
Efteråt åkte jag till forum med Josefin, och där gick vi runt en stund och kollade i affärer och åt mat. Anna gjorde oss sällskap en stund också. Inne på bikbok stötte jag på snyggsnygga Sofia också! Sjukt kul att träffa henne i verkligheten. Hoppas det händer igen!

Nu är jag TRÖTT.

Update: hurrni sötisar, kan inte ni bara gå in här och rösta lite på mig? Det tar högst 10 sek. puss!


just playing the game


Både mina ben och midja ser så konstigt breda ut på den här bilden, men what the heck. Pälsmössa och väst köpt i London förra året, second hand respektive River Island. Tröja, gåva. Mammas gamla byxor, skinnjacka från Ellos, Keds, tygkasse och diverse smycken.


Efter skolan pyste jag in till stan för att möta upp Paulinabästavän. Vi traskade runt på götgatan och slutligen fann vi vår plats på Waynes Coffie. Jag med en helt fantastisk chailatte i handen. Sen plötsligt så gick Lisa och Petra förbi utanför fönstret. Se där.

Snart ska jag yoga. underbart.

we're going down together


1. Ellika äter grädde, sötan har en klick på näsan också.
2. Våra makalösa våfflor (med grädde och varma hallon till)

don't you cry sweet darling



blusen är från H&M, kjolen är köpt second hand, skorna är från din sko och klockuret är mammas gamla. Plus en rosett i håret till det.

Sen ska ni få se vilka dunderbraiga våfflor jag och Ellika gjorde i eftermiddag!

andas bara lugnt, låt dig sköljas med.


den stentvättade kjolen köpte jag på second hand i våras och sydde om, koftan och sjalen är storebrors. Klockan är köpt i frankrike.


Idag skulle jag egentligen vara på min första munspelslektion, men läraren var sjuk. Blä.
Istället sitter jag här och lyssnar på Bo Kaspers Orkester (konsert den 27:e!!!!)

jag känner mig totalt oinspirerad för tillfället. Förlåt för sveriges tråkigaste blogg.

and I got all my love to give


I söndags var jag på biografen med farmor. Vi såg Maria Larssons eviga ögonblick som är en svensk film av Jan Troell som utspelar sig på 1907 till ca 1920talet. Den handlar till stor del om just Maria Larsson som har vunnit en kamera på lotteri och blir helt förförd av kameran och dess magi. Den filmen var helt klart värd att se, helt makalös.

Idag har jag börjat sy min balklänning till niornas bal i vår/sommar på syslöjden. Den ska bli kort och vippig i ljusgrå, silveraktigt äkta siden. Efter skolan dansade jag tillsammans med Freja som vanligt på måndagar. Grymt roligt.

Visste ni förresten att jag heter Flora Ethel Teresa Ingeborg Wiström? (låter ungefär som Pippi Långstrumps fullständiga namn ju, no joking)

I'm a lousy guitarist

Alltså förlåt för mina trissta inlägg.

Här kommer iallafall en bild på mina storebröder och en på hur västkusten (bästkusten) kan se ut en solig dag.

Adíos amigos!

ps. pappa, grattis på fars dag som sagt. jag älskar dig.

I DIN DEL AV STAN


Bild jag fotat på bästkusten.


Tänkte bara säga godnatt liksom!

CAUSE WE'RE GOING DOWN TOGETHER



Tog en långfika på Muffinbakery i eftermiddag med Hanna och Mathilda. Så grymt bra tjejer dom där två! Måste tyvärr meddela att jag bara har bilder på mig och Hanna, när vi gick från fiket och köpte klubbor. Fina sådana.
Förlåt för usel bloggning på sistone men jag ska bli bättre! Take care.

this way


titta vilket trevligt diadem jag har på mig idag. det är gammalt.

SOMEBODY TOLD ME


Tänk för att idag var jag i Gamla stan med Esmeralda.
Vi hittade ett nytt favoritställe. Mitt & Esmis ställe.

Jag hade på mig nya orangea strumpbyxor, kappa från H&M, halsdukssak från indiska, väska köpt second hand och Docs.
Plus den här trevliga klänningen under från Filippa K och träarmband.

ALLT SOM VI HAR


Nu har jag suttit fem timmar vid datorn idag. Inte okej. Så tack för idag darlings!

OPEN YOUR EYES


brors skjorta från second hand, trasiga jeans och dr martens.

Det finns ingen lag som säger att man inte får klä på sig fina kläder när man är sjuk. Idag sov jag till 13.30, hur skönt som helst men min hals gör fortfarande ont. Och nu tvingar mamma mig att gå ut med hunden i kylan. Tvi.

ps. någon vänlig själ som skulle vilja förklara för mig hur man får bloggen bredare, så att man kan posta större bilder osv?

INNAN ALLT FÖRSVINNER



Jag är hemma från skolan idag. Min hals är tjockare än en fet amerikan på McDonalds. Aj.
Min storebror Froste gav mig den här jordgloben i födelsedagspresent för ett tag sen. Den är så fin, och nu vet jag precis var han kommer att befinna sig när han åker ut och reser i vinter. Han ska till centralamerika i flera månader, och idag är han och köper biljetten. Min lilla stora storebror.

ET SA PULPE!


Fransk mat är inte att leka med, så otroligt, underbart gott. Varma crêpes en kall, mörk och regning eftermiddag eller en kopp varm choklad med mycket vispgrädde att värma sig med. Eller en svalkande orangina en dag då solen gassar och man ligger på stranden och lapar sol. Och tänk er nybakta croissantes med nutella eller sylt en solig morgon på balkongen.
Det låter väl bra, såsäg?

IT'S THE NIGHT-TIME BABY DON'T LET GO OF MY LOVE


Efter en fab middag med stenugnsbakad pizza eller lasagne på en restaurang vid havet i Les Lecques.
sadhgxhbyusabjkdc8yudh8h1 2nedc23o0 jag är assjuk, rastlös och längtar efter mamma.

THEY TURNED ME INTO SNOW

Hejhejhallå! Hemma hos mig är det nollgrader utanför huset och jag fryser om tårna. Varför försvann hösten när jag var borta?
Jag hade det iallafall bra i Frankrike trots en massa regn. Två dagar kunde jag ligga och pressa på stranden och bada i vågorna och springa barbent och barfota längs gatorna men resten av dagarna fick strumpbyxor och varma tröjor åka på. Men mysigt var det iallafall!



Såhär såg det iallafall ut! Typ tusen bilder till kommer poppa upp de närmsta dagarna, vare sig ni vill eller inte.
Nu måste jag sätta på mig sockor så att inte mina lilltår dör. Tjingeling!

RSS 2.0