dammsugartrauma.

Det förvånar mig att jag inte ligger avsvimmad just nu.
Det förvånar mig att den här datorn funkar.
Det är en ganska lång berättelse, men jag hade tänkt att ta det från början och berätta.


Jossi och jag sitter och äter mellis. Mackor med oboypulver på är mums!
- Haha fota mig när jag har oboypulver runt hela munnen, säger flora
- Haha, okej. svarar jossi.
Jag har då alltså en massa oboypulver i munnen, och det blir man såklart hostig av så jag hostar ut det över hela bordet. Just då hade vi hämtat datorn för att ta reda på  vad man egentligen gör förutom att stympa könsorgonet vid omskärning. Så där står datorn, och allt oboypulver kommer ut över hela tanjentbordet och skärmen.
- Åh nej! Skrattar jag. Vi får hämta dammsugaren!
Så jag och Jossi springer bort och kopplar in centraldammsugaren. Det tar ett tag innan vi får igång den, men tillslut börjar den suga, och jag börjar suga upp pulvret med munstycket. Det går inte så bra så jag får trycka dammsugarn mot tanjentbordet, på tanjenterna.
Då vipps så far två tanjenter ner genom slangen och bort, jag vet inte var.
- Åh herregud! Skriker jag, det är ju pappas dator!
Jossi står där ovh håller sig om munnen och kan inte tro att det är sant.
Jag ringer snabbt till pappa, och berättar vad som har hänt.
- Det var det dummaste jag hört, först att äta vid datorn och sen att ta dammsugaren! Det är ju min dator Flora, mitt jobb! Säger pappa argt och besviket. Du får fixa det där nu, töm påsen!
- Men det är ju centraldammsugare!
- Då får du gå ner i källaren och tömma det där! Säger pappa argt, Hej då!
Jag och Jossi springer ner till källaren. Jossi hittar en konstig burk som hon tror är det, men jag tror det inte alls. Hon börjar skruva loss en hink från den, och jag ser damm skymta från hinken.
- Bra jossi! Skriker jag och rusar fram för att gräva bland dammet i hinken. Längst ner i botten ser jag två svarta tangenter.
- Dom är här, herregud dom är här! Skriker jag lyckligt och vi sätter tillbaka hinken på sin plats.
Jag ringer efter en stund till pappa och säger att allt är bra, att vi har tagit tillbaka tangenterna.
Okej, hejdå. blir hans svar. Men jag tror att han var väldigt lättad.
Jag ska säga att jag inte ser fram emot när han kommer hem..

Tack Jossi, utan dig hade det inte gått.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Det är sånt där som ALLTID händer mig.
herrgud, jag är tydligen inte ensam, :)
Tur att du finns Flora! ;D <3

2007-03-30 @ 18:27:58
URL: http://allabouthanna.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0