I'm all gone



När jag läser era fina kommentarer känner jag bara för att sväva. Jag är verkligen bortskämd när det gäller komplimanger, ja, ni skämmer bort mig!
Men ibland får jag kommentarer som kan låta ungefär såhär "har följt din blogg ett bra tag nu, älskar den samtidigt som jag hatar den om jag ska vara ärlig. för du är så sjukt fin att jag har lust att riva ner alla speglar här hemma när jag ser bilder på dig." Och då tänker jag: NEJ!

Jag vill inte ge folk dåligt självförtroende, jag vägrar vara den som får folk att må dåligt! Jag blir helt snurrig, för jag förstår ju faktiskt vad dem menar. Jag brukar känna exakt likadant, det gör ont i hela mig när man går in på vissa bloggar.
Men jag måste ändå säga att ni som känner så, gör inte det!
För jag är inte "världens sötaste människa" som vissa av er säger, jag menar - jag väljer ju faktiskt alltid ut de bilder som blir bäst, och redigerar dem, så det är verkligen inte så att jag blir bra på alla bilder. Jag är långt ifrån perfekt! Jag har ofta dåligt självförtroende och som många andra människor komplex.

Och ännu värre är det nästan med kommentarer som "jag vill vara du" eller "du verkar ha det perfekta livet". Självklart blir jag glad, men mest vill jag bara lägga mig platt på marken och skrika ut min ångest.
Visst, jag är lycklig. Och visst, jag är ofta omringad av människor jag älskar och som tycker om mig, men inte i så stor mån att jag skulle säga att jag har det perfekta livet! Det finns säkert många som inte alls tycker om mig.
Jag visar ju bara inte de dåliga stunderna här på bloggen, för hur kul är det att läsa sånt? Jag är ledsen lika ofta som ni andra, jag är inte alltid glad och jag ler inte jämt. Jag är precis som vilken tonårsflicka som helst. Det skrämmer mig att jag kanske ger vibbar som "jag är världens lyckligaste människa". För det är inte vad jag vill med min blogg. Det vill jag inte att ni läsare ska tro om mig.
Jag är inte mammas duktiga flicka som aldrig säger några svordomar, aldrig skriker och gråter och aldrig är vulgär. Det är bara något som jag inte tycker att ni ska behöva läsa om.

Så om det är någon eller några av er läsare som mår dåligt av att läsa min blogg. Skrik då!
För jag vill verkligen inte att det ska vara så.
Tack för er som orkade läsa enda hit, jag tycker om er allihopa.

du är himlen för mig varje dag.


Och han lärde sig Stjärnfallet på gitarr för min skull.
Hur kan jag ha sån tur?


I miss you like the sun misses the flower. Like the sun misses the flower in the depths of winter.



Jag är nog Sveriges vilsnaste människa just nu. Både hel och krossad på samma gång.

this is kind of weird


Nu kanske ni undrar vad det där är för en bild. Men det är hur mitt rum ser ut om natten, från min säng.
När jag var liten undrade jag alltid varför allt blev så svartvitt och kornigt när det blev mörkt. Jag blev plötsligt rädd för mina ögon. Nu vet jag ju hur det ligger till, med tappar och stavar och sånt tjafs.
Nåja, igår natt kunde jag inte sova. Det resulterade med just foto, svag sång i mörkret och skriva någonting på ett papper. (bild 2).

(translation: This is my room in the night, from my bed. I couldn't sleep tonight so I wrote something down. (Last picture) I don't know if it sounds weird in english, but it's a little like this:
Words in the night
dissapear in the dark
like written words in the sand
taken by the waves
.)

How wonderful life is when you're in the world

Ibland får jag såna där extra fina kommentarer av er. Såna där kommentarer som får hjärtat att ta ett skutt och man blir sådär löjligt rörd. De är för såna kommentarer jag har gjort en liten ask. Jag skriver av det ni skrivit och lägger lappen i tryggt förvar i asken.
De dagar jag känner dåligt självförtroende eller är less på mig själv, kan jag öppna asken och läsa det fina ni har skrivit till mig.

Jag kan inte tacka er nog för erat positiva feedback och stöd. Ni anar nog inte hur glad jag blir av varenda fin kommentar jag får av er!

något jag skrev när jag tänkte på dig


Här är vintern med sin kalla famn och sin svala andedräkt,
och den trötta marken väntar på att bäddas in i ett lugnt mörker.
På sjön jämrar sig isen
och kylan skriver ord på min hud som lätta kyssar.

He waved and said hey come sit by me



Hon som lyser upp min dag med ett enda leende och gör mig glad bara genom att existera, att finnas i min närhet.
Så många gånger som hon har funnits där, skrattat med mig och torkat mina tårar. Så mycket som vi har gått igenom tillsammans, så mycket som vi har upplevt sida vid sida.
Åtta dagar innan mig föddes du, och sen kom jag. Och du och jag blev vi.
Det finns ingen som du, det finns ingen med den charmen och det leendet. Med lockarna som dalar längs axlarna och skrattet som gör det alldeles varmt i magen. Jag älskar dig så att det gör ont.
Jag är inte hel utan dig Paulina.

i fell asleep on your pillow



Hans skratt fyller upp alla tomrum i min kropp, och hans skämt får mig att vilja kasta mig på golvet i skrattattacker.
Vi bråkar minst lika ofta som vi är sams, men om vardagliga saker. Om vem som ska gå ut med hunden tillexempel, eller vem som ska göra disken. Men det gör bara våra fina stunder tillsammans, hundra gånger finare.
Han heter Viggo, är 17 år och han är min storebror. Och imorgon flyttar han till Lysekil, på västkusten, för att börja i Marinbiologsgymnasium. I tre hela år. Där ska han bo ensam, och tvingas stå på egna ben i alla lägen.
Jag har inte riktigt insett det än, men han kommer inte bo hemma mer. Och hemma är inte hemma utan honom.

Jag hade aldrig hört honom säga de tre orden.
Sen så låg jag där, i frankrike på sportlovet gråtandes i sängen medan han klappade mig varsamt över ryggen och strök bort en hårslinga från mitt ansikte. "Jag älskar dig" hulkade jag, och han tittade på mig, rakt i ögonen. Och tog liksom sats, och sa "Jag älskar dig med." Hans ord, kändes mer äkta än några andra ord jag någonsin hört. De där orden sitter kvar i huvudet, och verkar inte vilja försvinna.

Viggo, om du läser det här, så vill jag att du ska veta att jag verkligen, verkligen kommer att sakna dig.

mostly you're a mind game in my head



du hjälpte min vilsna själ att hitta hem igen,
ändå sitter jag här ensam och vet varken ut eller in.
du fick mina tårar att gå från sorgsna till lyckliga med ett enda leende,
och mina tankar från mörka till ljusa med en enda blick.

jag kan fortfarande känna din doft, och se ditt leende framför mig.
jag kan fortfarande komma ihåg hur det kändes att sitta tätt bredvid dig.
Och det gör ont.

vet du? jag tror att jag behöver dig.


breeze


Sommar.
Brunbrända ben. södermalm. smält glass. myggbett. fräknar. sommarförälskelser. flytväst. gräsfläckar. picknick. svett. saltvatten. shorts. gamla stan. flip flops. loppis. sand mellan tårna. grönt gräs. svala vindar. sommarregn. vaniljmunkar. skärgården. brännmaneter. gräs som kittlar under fötterna. antikaffärer. kossor. jordgubbar med mjölk, grädde och socker. långpromenad. skratt. springa på ängar. hästar. myggor som surrar när man ska sova. vänner. lycka. kullerbyttor. fontäner. grilla kött och marsmallows med vänner. båtar. vågor. långa ögonfransar. brustna hjärtan. solblekt hår. klänningar. sugrör. hoppa på stenarna vid älven. smultron. västkusten. dyka från bryggan. skuggan under ett träd....

jag skulle kunna hålla på i en evighet..

i'll miss you

so many tears that i've cried.

Imorgon åker du till italien storebror, och jag kommer inte träffa dig på ungefär ett halvår. Det gör ont i hela mig och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna klara mig utan dig. Jag älskar dig, du är ju en av de finaste människorna man kan få.
Jag ser upp till dig Froste, du är bäst.
image520
Tårar tårar tårar och lite skratt.

erinran

Glöm inte bort att skåda,
allting som bleknar bort.
Tomhetens tid ska råda,
över oss inom kort.

Färgerna ska försvinna,
ser du dom riktigt klart?
Tänk på att om du ska hinna,
måste det hända snart.

Skynda dig då att titta,
noga på det du ser.
Sen kan du inte hitta,
sådana syner mer.


Ni vet inte hur mycket den här dikten betyder för mig. Faktum är att den sitter fasttejpad på mormors toalettdörr så när man sitter på toaletten så kan man inte undgå att läsa den. Jag kan den utantill eftersom att jag hat läst den då många gånger. Den har funnits med enda sen jag var liten och den sprider både glädje och sorg.
Kalla den vad du vill, men själv kallar jag den kärlek.

all those tears that i cried

när sorg blir ilska.

tell me

sötnos, jag hoppas att du kan hjärt & lungräddning.
       för när jag ser dig tappar jag andan.

att ta det onda med det goda

Jag vet inte hur gammal jag var när det hände.
En sak minns jag starkt. Då när det hände.

Vi städade tomten. Hela familjen var där, Pappa, Mamma, Viggo, Froste, Jag och Farmor. Vi hade krattat och klippt gräset hela dagen. Jag minns att jag var utmattad när pappa kallade in oss i huset.
Vi satt runt matbordet och drack te och åt kakor, sånna där som är lite större med räfflad kant och choklad imellan två smala kex. Nu i efterhand äter jag aldrig sånna kakor mer. Dom får mig att må väldigt dåligt.

Pappa såg allvarlig ut. Mamma kollade sig runt lite nervöst. Jag fattade att något var på tok. Farmor kollade frågande på pappa när han sa det.
"Mamma och jag ska separera"
Jag hade aldrig hört det ordet förut, men jag förstod snabbt att det handlade om förhållandet. Starkast minns jag farmors min, hon var tom i blicken och satt helt tyst. Efter en stund frågade jag pappa vad separera betyder.
"Vi ska vara ifrån varandra ett tag." Var det han sa. Mamma försökte förklara hon med.

Froste såg sammanbiten ut. Vi var inte gamla någon av oss, men han var äldst och han förstod bäst.
Jag förstod ändå inte direkt vad dom menade, men efter en stund så föll allt. Tårarna rann. Farmor såg fortfarande helt tom ut. Viggo och Froste grät inte. Bara jag och mamma. Från mammas kinder rann sakta salta tårar. Hon satt mittemot mig och tog tag i mina händer. Vi grät tillsammans.

Det gick några månader, men tillslut bestämde mamma och pappa att de skulle flytta från huset varannan vecka, vi skulle bo kvar men de skulle komma och gå. Jag hade förstått allt bättre då. Seperationen gick bra, och tillslut fixade mamma och pappa skillsmässopapperen som jag aldrig förstått mig på. De var inte gifta längre.

Åren har gått. Vi flyttade från Värmdö och huset jag bott i hela mitt liv förra året. Vi hade bott kvar där med pappa medan mamma hade bott först i Gustavsberg och sen i Kummelnäs. När vi flyttade till Kummelnäs lärde jag känna Ellika. Jag bytte skola till en som låg några kilometer från kummelnäs och gick där tillsammans med bla. Ellika, Ebba, Wilma, Powen, Matilda & Tess. Det var Backeboskolan det.

I sjuan skulle vi börja Myrsjöskolan, och det var då pappa flyttade till saltsjö-boo, från vår gammla villa på värmdö. jag har bott i det här huset sedan augusti, och jag trivs verkligen. Det är klart att jag saknar mamma och pappa tillsammans, men jag har ju sammtidigt fått nya familjer, alltså nya människor som står mig nära. Det är pappas tjej Aprill och hennes söner Oscar och Sebbe, och mammas kille Calle som har två vuxna barn, Karin och Johan.

Skillsmässan har varit det svåraste i mitt liv, men sammtidigt har jag lärt mig otroligt mycket. Till en början var jag hon som inte kunde sova på kvällarna, och hade mammas och pappas bröllopsfoto under kudden, men med tiden har jag växt otroligt som personlighet. Jag har lärt mig att ta hand om mig själv och vara mer självständig i olika tillfällen, så jag ser inte bara skillsmässan som en katastrof, utan också som en fördel i mitt liv.

i miss you

love is when you dont want to go to sleep,
because reality is so much better than your dreams.


Jag är kär

Jag hatar ditt vackra skratt,
Jag hatar ditt leende som lyser upp dagen,
Jag hatar kramarna jag frå av dig som är så mjuka,
Jag hatar att du inte gillar mig,
Jag hatar att älska dig.


kärlek

ordet kärlek
K Ä R L E K

Kär-lek
som att kärleken skulle vara en lek.
Nej, kärlek är inte en lek.

KÄRLEK
tjääääärrrr-lek
kärlek


what goes around comes around

okej flora, är det du som har sabbat allt?
eller är det han, din vän?
eller borde jag säga föredetta vän?
har du gjort väldigt fel flora?
eller borde du bara förstå att allt är en missuppfattning?
är det dags att förlåta?
eller har du redan förlåtit?

du & jag, jag & du.

Jag vet en flicka som gör mig lycklig.
Hon heter Josefin, och är världsbäst.
Jag älskar henne.
image55

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0